Mors dag och andra dagar

I torsdags kväll var det familjekväll med Jacobs klass ute vid Salsjön. Tyvärr krockade detta med min jobbkväll så jag missade familjekvällen. Vi hade varsin toppenkväll på två olika håll. Hugo fick följa med mig och jobba så att resten av grabbgänget kunde cykla ut till Salsjön (så slapp jag cykla till Lyckeby). De kämpade på uppför den sega och långa uppförsbacken, innan och efter man svängt av mot Salsjön. Melker satt i barnsadeln bakom Björn och när de var nästan uppe sa Melker med inlevelse: Nu har jag mjölksyra, pappa. Det hade varit bra uppslutning vid Salsjön, bra upplägg och trevlig stämning.

Jag hade en fin kväll med de äldsta ungdomarna. Vi hade en mysig, rolig och bra avslutning hemma hos Johanna och jag älskar verkligen de tjejerna!

I lördags var det Hobykicken och Jacob spelade fotboll mest hela dagen. Familjen var där och supportade och mormor tittade också förbi en sväng.

Det var soligt, varmt och regnigt - lite konstigt väder. Det syns på Melkers coola utstyrsel. En fleece fanns i väskan till att komplettera sommarkläderna. Lite blöt blev han ändå.

Jag fick se en match men sedan fick jag göra mig i ordning och gå till kyrkan och sjunga på bröllop. En kompis gifte sig i hemlighet med bara den närmaste familjen närvarande. Jag kände mig riktigt hedrad som fick vara med och de var så otroligt fina ♥

Igår var det mors dag och jag hade önskat mig en tvättad altan med trädgårdsmöbler på (vi hade inte fått fram dem för säsongen) och det fick jag! Mina älsklingar hjälptes åt på olika sätt och vi hade en underbar kväll på altanen igår.

 

Det bästa med mors dag är att tillsammans med faren glädja mig extra mycket över barnen, oss och vårt liv tillsammans!

Hugo

Hugo har sedan många veckor tillbaka fyra tänder (jag tror jag glömt berätta om den fjärde tanden här på bloggen). Han börjar dessutom få riktigt mycket hår :-)

Som jag har skrivit tidigare så kan Hugo stå korta stunder utan stöd. Det är svårt att fånga på bild men här är en precis innan han faller.

På bara två veckor tycker jag att Hugo gick från att vara bebis till att vara en liten kille. Han pratar med oss, skojar med oss och leker med oss. Om jag frågar om jag får en puss gapar han stort och ger mig en riktigt blöt puss på munnen. Efter det säger han något som liknar pussa. Det är svårt att stava till Hugos ord, han använder liksom ljud som det inte finns bokstäver till, men ungefär Bfua låter det.

När Hugo får någonting, t ex en leksak eller majskrok, så säger vi tack tack. I förra veckan började han själv säga datt, datt när han fick något. Igår gick han steget längre och gav mig nappen och sa datt, datt. På kvällen satt Hugo hos mig och Jacob satt bredvid. Jag frågade Hugo: Kan du ge Jacob nappen. Jag sa det ett par gånger och sedan tog han nappen och satte den i munnen på Jacob. När Hugo petar på kontakter eller tar något han inte får ha säger vi ajaj. Nu har han börjat härma oss och säger jajaj. Häromdagen sa han t o m jajaj innan han skulle göra något förbjudet. Hugo uppskattar sin familj mycket och blir glad när någon av brorsorna vill vara med honom. Det har också hänt några gånger att han börjat gråta när Jacob och Malte gått till skolan.

Hugo är en klättrare och sent i onsdags kväll fick vi ångra att vi inte sänkt ner spjälsängen ännu. Hugo vaknade och klättrade över kanten och ramlade med huvudet före ner i golvet. Tack och lov gick det bra, han och jag var inne för kontroll på akuten under natten. Igår kväll kom han på ett ännu roligare klätterställe, han klättrade från soffan upp på ryggstödet och vidare upp i fönsterkarmen.

Han vet om när han är lite busig!

I natt har Hugo sovit i sin egen säng, utan avbrott, till femtiden i morse. Det är bästa nattsovningen hittills.

Inte enligt planen

Den här veckan jobbar Björn måndag-torsdag och jag jobbar tisdag-torsdag. Vi får ihop det tack vare mormor och farmor som ställer upp. I eftermiddag och kväll har jag varit själv med barnen. Planen var:
13.00 Gyn-besök i Karlshamn (mormor var hos Melker och Hugo och hämtade Jacob och Malte i skolan), passa på att handla på apoteket och ica.
14.00 Hemma, fixa litet mellanmål.
14.40 10-månaderskontroll för Hugo.
Somna Hugo efter BVC
15.30 Laga middag medan Hugo sover.
17.00 Äta
17.30 Köra till Jacobs judoträning som är klockan 18-19.

Där sprack planeringen, Jacob kände sig trött och hängig idag och ville inte träna. Jag vet inte om det bara var värmen eller om det var lite trötthet efter lördagens cykling också. Det var egentligen bara till fördel för resten av kvällen som jag nu tänkte mig så här:

19.15 Hugo somnar efter vällingen.
19.30 Hjälpa Melker med kvällsrutinerna, läsa saga och somna honom. Jacob och Malte äter flingor och gör sig i ordning för kvällen under tiden och sedan får jag en stund med dem innan de somnar.
20.00 Jacob och Malte är i säng och somnar snabbt eftersom de var trötta ikväll.

Så här blev det:
Vi började kvällningen klockan 19.10 men...
Melker somnade 20.30
Hugo somnade efter mycket vaggande 20.55
Malte somnade 21.15
Jacob är fortfarande vaken 21.45 och jag har precis somnat om Hugo för första gången...

...och jag hade nog kunnat somna vid 20-tiden :-)

Sommar och syskonansvar

Igår var det ljuvligt väder och barnen tyckte att det var sommar och dags för bad. Det tyckte inte jag men de fick medhåll av Keith som gärna stod till tjänst när vi var hos honom och farmor och åt grillad korv till lunch.

När vi kom hem skulle middagen lagas och många av barnen var hungriga. Vi värmde en burk mat till Hugo som var jättehungrig, jag lagade mat till oss andra och Melker bröt ihop för att ingen ville hoppa studsmatta med honom. Jag behöver ge Hugo mat först, sa Björn. Det kan jag göra, sa Jacob. Jacob satte sig hos Hugo och Björn gick ut på studsmattan med Melker, som blev jätteglad. Jacob gav Hugo all maten och det fungerade utmärkt ända tills maten var slut. Då började Hugo skrika och Jacob ropade "Pappa, maten är slut". Hugo fick nappen och sedan var allt bra :-)

Efter maten ville barnen testa vattenspridaren här hemma.

Jag ville gärna hinna springa en runda under dagen också. På kvällen hade jag fortfarande inte prioriterat in detta och frågade Björn hur han kände för att vara själv med läggningsritualerna. Inga problem sa han samtidigt som han kom på att han lovat barnen pannkakor till kvällsmat. Björn tog Hugo på armen, Melker knäckte ägg, Jacob vispade smeten och fick lära sig att vända pannkakorna. Efter pannkakorna var det dags för Hugos välling. Björn tog med den upp för att kunna natta Melker samtidigt. Då bad Melker om att få hjälpa till - han ville ge lillebror vällingen.

 

Jag klarade 7 km i Salsjöskogen, springandes hela tiden. Strax efter 4 km var jag på väg att sakta in och gå lite men då kom miljoner myggor och anföll mig. Mitt val stod mellan att springa hela tiden och slippa myggen eller att gå lite och få tampas med dem. Jag hatar verkligen myggor och klarade tack vare dem hela rundan.

Cykeldag - i ord och bilder

Igår var en härlig dag i Hoby. Det var cyklister överallt och byn sjöd av liv. Jacob, Malte, Björn och Mormor cyklade kusttrampen som var 23 km. I sista stund fick de också sällskap av grannen Selma. Hennes pappa fick åka med lillasyster och röntga en klämd hand och hennes mamma jobbade. Återigen - det är bra med grannar! Denna gång var det vi som kunde hjälpa. Melker, Hugo och jag stannade hemma och vi höll till en hel del i Ekbacken och hejade på cyklister och lekte på lekplatsen. När killarna kom hem visade de bilder och berättade att dagen var välarrangerad och att rundorna bjöd på många trevliga stopp. Det är bra att få sin hembyggd presenterad för sig.

På första stoppet fick de se Alpackor.

Jacob, Malte, Selma och mormor på väg mot Järnavik.

Ryggarna på glada cyklister i en underbar miljö.

Vägvisare.

Ännu mer fin miljö. Tänk att detta finns alldeles gratis runtomkring oss.

I Svalemåla åts det våfflor med god aptit.

Mormor = en pigg 66-åring som njöt av att få cykla med och som kände många längs med vägen.

Fin ateljé i Björstorp.

På väg in i mål!

Barnen kämpade på hela dagen. Ibland var de lite trötta men då vilade de en pyttestund för att sedan ha full energi och entusiasm igen. En gång gick det långsamt i en uppförsbacke, Jacob cyklade först och det gick långsammare och långsammare. Till slut orkade han inte längre utan tappade balansen och råkade vrida cykeln när han stannade så att han hindrade Malte. Direkt när han såg hur besviken Malte blev, som också kämpade för att klara hela backen, sa han uppriktigt förlåt till honom. Det gjorde gott i Björns pappahjärta. I en annan låååång och seeeeeg uppförsbacke var det Malte som hade det kämpigt och det gick återigen långsamt. Då kom några elittrampare som var i slutet på sin niomilsrunda och de började att heja på Malte en bit bakom honom. Björn förundrades över hur mycket energi det gav Malte, som accelererade i backen. Jag njuter när jag får sådant berättat för mig. Jag älskar stämningen när människor bryr sig om varandra, ingen är för viktig för att inte bry sig om, ingen är för oviktig för att inte bli peppad, ingen är för stor och ingen är för liten.

I Ekbacken var det fullt med cyklister och funktionärer, några utställare som sålde ägg, aloe-produkter, växter mm och så var brandkåren och önskeambulansen där. Barnen passade på att fortsätta sin brandmannautbildning (från i fredags) och provkörde brandbilen.

Senare på kvällen avslutade vi dagen med årets första jordgubbar.

Hugo var både trött och skeptisk.

Familjedag

Jag hade läst i ett reklamhäfte att det skulle vara familjedag på Amiralen i Lyckeby igår. Det var bara det att jag hade städat för flitigt och dessutom kört papperssamlingen till återvinningen. Vi jagade uppgifter på nätet, via telefon till morfar, farmor och mormor men fick till slut tag på det hos grannen. Det är bra med grannar! Det varade till klockan tre på Amiralen så vi hann dit. Hugo åkte i sin nya stol, han har vuxit ur babystolen, och han gillar verkligen att han ser mer nu.

Vi deltog i barnens brandskola som avslutades med att vi fick krypa genom ett rökfyllt litet hus. Det var dock för lite rök, tyckte vi.

Det fanns hoppborgar, en clown som gjorde figurballonger till barnen och ponnyridning. Melker red en tur på en liten ponny och konstaterade sedan lyckligt: Det var ju första gången som jag fick rida på en häst.

Malte ville också rida men Jacob valde att stå över.

Hugo har hittat sin favoritsyssla och den finns alldeles nära. Han upptäckte kökslådan med plastburkar, muggar mm igår och det finns inget roligare än att få plocka ut allt på golvet.

Titta jag kan stå

Häromdagen stod Hugo som vanligt vid soffbordet och försökte få tag i saker att kasta ner på golvet. Den här gången hittade han några intressanta saker som han ville hålla i. Han tog en sak i varje hand och stod själv! utan att hålla i sig i 2-3 sekunder. Denna korta tid räckte dock inte för att dokumentera det hela.

Mitt stora framsteg är att det funkar bra att springa. Jag har klarat av 7 km-rundan två gånger. Då går jag i och för sig den sista kilometern ännu så länge. Igår sprang jag blodomloppet i Karlskrona. Det var massor av folk och härlig stämning. Jag sprang hela vägen och det är jag nöjd med! Jag kom på plats 459 av 667 i klassen Dam 5 km. Jag hade nya träningskläder för dagen och kände mig fin. Fastän det är ett motionslopp och fastän det är alla kategorier av människor som springer eller går så var det en häftig känsla att springa in på upploppet på Västra marks idrottsplats med en stor målbanderoll över banorna, musik som spelade i högtalarna och massor av folk som hejade på.

Ett stort tack till jobbet som sponsrade oss genom att betala startavgiften. Nästa år hoppas vi på tröjor eller jackor med Svenska kyrkans logga på. Det hade två andra församlingar och det var roligt att "heja" på Svenska kyrkan när jag sprang förbi någon av dem.